Hoppa till sidans innehåll

Edsbyns IF HF:s historia


Exakt när det börjades spela handboll i Edsbyn är det ingen som riktigt vet men av uppgifter som hittats i ett idrottslexikon från 1944 går att läsa att handbollen redan då gjort sitt inträde i Edsbyn. 1944 tog Edsbyns IF sitt första SM-guld genom att vinna 10 km i längdskidåkning och en av mästarinnorna var Barbro Alexsson ”som från början spelade handboll men som nu gjorde sin första säsong som tävlingsåkerska”. Alltså fanns handbollen redan i början på 1940-talet men troligen var det då i Viksjöfors IF som sporten utövades.  

1959 bildades Edsbyns Handbollsklubb och i ett gammalt referat skrivet av Georg Gagnehed i Hälsinglands Tidning går det att läsa att ceremonin och bildandet av klubben ägde rum på ett café i Edsbyn och bakom bildandet stod en handfull intresserade damer och en hängiven tränare. Edsbyns Handbollsklubb levde dock inte speciellt länge. Redan 1960 övergick handbollen till Edsbyns IF och träningar och matcher hölls på ÖN.  

1966 deltog laget i seriespelet och slutade sist bland sju lag. I skytteligatoppen blev Runa Erlandsson tvåa med 29 mål medan systern Asta blev sexa med 20 mål och det var dessa två systrar som sedan kom att dominera handbollen i Edsbyn en tid framöver. Under sextiotalet leddes och tränades laget av Pelle Andersson och Lennart ”Buss-Pelle” Jonsson.  

1971 var sporthallen färdigbyggd och då ändrades möjligheterna för idrottsutövande radikalt. Trots att handbollen redan funnits några år med spel utomhus var det egentligen inte förrän nu som den riktiga starten ägde rum.

1972 bildades en handbollssektion inom Edsbyns IF och med ett 25-tal aktiva tjejer deltog laget i tävlingsmatcher i Södra Norrlands Hälsingeserie. Premiären ägde rum mot Ala den 27 oktober 1972 och matchen slutade 6-6. Målskyttar för Edsbyn var Runa Erlandsson och Ulla-Britt Arvidsson, 4 respektive 2 mål.  

1974 kom det stora genombrottet då man vann föreningens första DM-guld i handboll. Matchen spelades mot ABK Hudiksvall och Edsbyn vann med 9-6. Tränare var Bo-Gunnar Andersson som med den matchen inledde en lång och framgångsrik gärning inom EIF-handbollen. Det året visade även Runa Erlandsson att hon var en målskytt av rang då hon för andra året i rad vann skytteligan med 67 mål.  

Året efter var Edsbyn överlägsna i seriespelet då de vann division IV Hälsingland utan förlust och 1976/77 hade nivån höjts ytterligare och spelade då i division III Mellansvenska norra. En sjundeplats i serien, kval till ny DM-final där det blev vinst med 13-12 mot Arbrå.  

Säsongen 77/78 blev det en tredjeplats i division III vilket var den bästa placeringen någonsin för ett hälsingelag. Det året blev det återigen ett DM-guld då ABK än en gång besegrades med överlägsna 17-5 hemma i Celsiushallen. Edsbyn vann DM två år till, 1979 mot Alfta och 1980 mot Arbrå och hade därmed tagit fem DM-guld.  

1970-talet var en storhetstid för handbollen i Edsbyn med framgångar i olika sammanhang. Även en bra ungdomsverksamhet hade kommit igång och där firade ungdomslagen framgång efter framgång i diverse cuper m.m. Flera av Edsbyns spelare har genom tiderna utmärkt sig extra genom spel i landskapslag m.m. Runa Erlandsson och Ulla Nilsson spelade med Hälsinglands A-lag och Eva Jonsson, Anna Rudman och Marie Ljungberg spelade med juniorlaget.  

10 december 1981 spelades Drivex Cup för första gången. Bo-Gunnar Andersson, som är mannen bakom cupen, arrangerade då cupen för första gången och cupen kom sen att bli en tradition inom Edsbyns IF Handboll. Cupen blev en stor succé och har sedan starten arrangerats varje år (utom vid ett tillfälle då arrangemanget inte blev av) och 2007 25-årsjubilérade cupen.

Seriespelet blev tuffare med tiden och säsongen 81/82 halkade laget ner till division IV och året därefter föll de ytterligare en division. På den nivån stannade det och det var där laget spelade under 80- och 90-talet. 1993 vann Edsbyn serien och senare även 97/98 för att sedan bevittna en stor undergång för handbollen. De tjejer som spelade i laget flyttade p.g.a. studier, jobb eller för spel i Arbrå som då hade ett duktigt lag på väg uppåt.  

Efter att damlaget försvunnit ägnade Bo-Gunnar något år ungdomslagen men när han så drabbades av sjukdom under förra millenniets sista år bevisades det vad en stor ledare betyder för en förening. Verksamheten sjönk och handbollen var på väg att gå under.  

I början på 2000-talet fanns ett 20-tal aktiva tjejer som tränades av olika ledare under de första åren. 2002 sattes en ny styrelse ihop och handbollen var då den sista av sektionerna att bilda en specialförening. Edsbyns IF Handbollsförening bildades och arbetet mot toppen inleddes återigen, den här gången under en styrelse ledd av ordförande Pär Ekbom.  

Årskullen 92-93-94 var det lag som under många år var föreningens ansikte utåt. 2006 tränades de av Stefan ”Lillen” Jonsson, Eva Jonsäll (tidigare Jonsson och duktig spelare i mitten på 70-talet) och Stefan ”Skuggan” Nilsson. Där och då inleddes ett projekt kallat ”Team 2009” och målet var att inför säsongen 09/10 åter ha ett damlag. Eva klev av som tränare men Stefan och Stefan förde tillsammans med Marie Lundqvist, som tränat A-flickorna under flera år, projektet under några år och nådde till sist målet! Säsongen 2009/2010 anmäldes ett lag i damernas divison 4 och seniorhandbollen hade fått nytt liv i Edsbyn.

Första året som seniorlag gick över förväntan och laget slutade på en andraplats i tabellen, endast någon poäng bakom segrande Borlänge. Livet i division 4 blev dock inte långvarigt då vi redan säsongen därpå fick kliva upp i division 3 och spela "riktig handboll" med lite tuffare motstånd. Inför den säsongen körde "Skuggan" och Marie tåget vidare på egen hand då "Lillen" klev av som tränare.

Ännu en stark säsong och med flertalet vunna matcher och plus i målskillnaden slutade Edsbyns damer på en tredjeplats i tabellen och gick mer än taggade in för en ny säsong i 3:an säsongen 2011/2012. Flera nyförvärv förstärkte truppen inför den säsongen, däribland Ida-Marie Olsson, mer känd som "Imo" och som tidigare spelat med Arbrå HK och Borlänge HK. En mycket duktig spelare med massor av rutin som hjälpte samtliga i laget till en helt ny nivå. Några svajiga matcher under säsongens gång gjorde dock att laget tappade några viktiga poäng som hade behövts i toppenstriden med Borlänge och Forsbacka. Men trots det gör laget en klart godkänd säsong och slutar ännu en gång på en tredjeplats.

Där och då levde fortfarande drömmen, hoppet och målet om att nå division 2.  Direkt efter att säsongen avslutats klev Marie av efter lång och trogen tjänst som tränare (10 år i föreningen!) och under sommaren fortsatte laget att falla samman då flera spelare försvann pga utbildning, jobb eller blev värvade till andra klubbar. Med endast några veckor kvar till säsongsstart stod tränare "Skuggan" ensam med en trupp på fem-sex spelare och med en kommande säsong med 22 matcher och inte ens ett fullt lag insåg alla att det inte skulle fungera. I samråd med föreningen styrelse togs då beslutet att dra tillbaka anmälan ur serien och låta seniorverksamheten vila. De få spelare som var kvar slussades ut till andra klubbar och alla är idag aktiva i distriktet. Seniorverksamheten i Edsbyns IF Handbollsförening blev ganska kortvarig men dock ändå väldigt stark och minnesvärd.

Idag är seniorverksamheten vilande men väntar på att plockas upp igen. Vår stora satsning nu är att få en stark ungdomsverksamhet som kan bli stommen i framtidens damlag, för planerna och drömmarna om att återigen ha ett damlag i framtiden lever vidare. 

Edsbyns IF Handbolls historia fortsätter...

Uppdaterad: 05 OKT 2017 14:31 Skribent: Angelica Nilsson

 

 

 

 

 

 

 

Hitta hit: (större karta)

 

Postadress:
Edsbyns IF HF - Handboll
Pär Olsson, Fallrundan 2
82830 Edsbyn

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info